Välj en sida

Den nya tekniken styr redan i din vardag

Tema: Artificiell intelligens

Allt digitalt är inte AI. I dag cirkulerar många olika definitioner och gränsdragningar. Här är några möjliga beskrivningar av vad artificiell intelligens är och inte är.

Text: Roland Cox

En våg av digitalisering går genom samhället, och ibland hamnar allt möjligt under AI-etiketten. Mycket sköts av datorer i dag, men är inte alltid så himla klyftigt, egentligen.

Till och med en härmande papegoja kan förefalla intelligent.

Inte ens AI-forskarna är överens om en enda definition. Vi frestas också att luta oss mot science fiction-skildringar, som datorn HAL i filmen 2001 – ett rymdäventyr.

Frågan är om vi alls kommer att prata om AI om några år, en del av de här funktionerna håller redan på att bli så vardagliga att vi inte tänker på dem.

Några exempel kan vara belysande:

Självkörande bilar

Självkörande bilar kräver en hel del ganska smarta manövrer. Bilen ska söka och planera bästa vägen, planera för köer och hinder. Se framåt och undvika kollisioner. För full säkerhet krävs perfekt precision.

Precis som med självkörande fartyg, truckar och leveransdrönare så blir människan övervakare i stället för förare.

Innehållstjänster

Vi har redan vant oss vid att Spotify analyserar vårt lyssnande och letar upp låtar som vi borde gilla. Och att Facebook visar inlägg som AI tror att vi vill se. Även i filmtjänsterna på nätet får vi personliga förslag.

Baksidorna är filterbubblor, ekokamrar, trollfabriker och falska nyheter. Och när AI visar utvalt material så missar vi annat som vi kanske kunde vara intresserade av.

Igenkänning

Automatisk identifiering av ansikten används redan i bland annat mobiltelefoner, passkontroller och teveövervakning. Bildteknik kan skapa nya bilder och filmer, falskt innehåll som ser äkta ut.

Dagstidningar

Dagstidningar använder i dag textrobotar för att skriva enkla notiser utifrån matchsiffror, väderdata och husförsäljningar. Tillämpningarna blir allt fler i rationaliseringarnas spår.

Det vi i dag kallar artificiell intelligens är dock inte i närheten av medvetet tänkande, det bara liknar det intelligenta.

Om man ändå skulle försöka formulera en definition så finns det två nyckelord. Dels autonomi, att det går att utföra uppgifter i komplexa miljöer utan konstant vägledning. Och dels adaptivitet, att prestanda förbättras genom erfarenhet.

Det finns inga skarpa gränser, det är inte antingen AI eller inte AI. Kanske kan vi nöja oss med att AI gör en del saker som verkar intelligenta och som vi kan ha nytta av.

Kvaliteten avgörs än så länge av vad man stoppar in i systemet. Det sägs att AI-styrd jobbsökning tenderar att visa erbjudanden med lägre lön för kvinnor än för män. Systemet kan också komma att behandla människor olika utifrån etnisk bakgrund. En risk är att vi litar för mycket på det som kommer ut, att vi påverkas av “algoritmisk partiskhet”.

En distanskurs på Helsingfors universitet om AI sätter fingret på problemen men också pekar på lösningarna. Man menar att AI kräver politiska beslut som skyddar demokratin och rätten till privatliv och att vi alla måste vara mer kritiska till vad vi ser och hör. Allt för att förhindra att en AI-elit uppstår som stänger ute vanligt folk.

0 kommentarer

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Bli prenumerant på A-liv (det är gratis!)

Missa inget nummer av A-liv och håll dig informerad genom att bli e-postprenumerant. Du anmäler dig på aea.se/aliv.

Share This