Välj en sida

"Det är nu det händer"

Tema: Artificiell intelligens
Artificiell intelligens finns redan i var mans ficka. När Spotify analyserar din musiksmak, när en telefonsvarare förstår vad du säger eller Google vet vad du tänker shoppa så är det AI som jobbar i bakgrunden. Det är en exponentiell utveckling nu, säger Stefan Byttner.
Text: Roland Cox

Stefan Byttner har ägnat sig åt självkörande bilar, AI och annan smart digitalisering i ett par decennier. Nu leder han avdelningen för intelligenta system och digital design på Högskolan i Halmstad.Men det händer att han är ute bland vanligt folk på ett bibliotek och berättar.

Vilka är dina huvudpoänger när du föreläser för allmänheten?
– När jag möter unga människor är det mest fokus på farorna. De genererar och delar mycket material utan att veta hur företagen använder det, till exempel genom att låta olika AI-applikationer kartlägga dem och använda deras data.

– När det gäller äldre så handlar det mer om det stora perspektivet, om teknik och mänsklighet, kognitiva förändringar eller hur yrkeslivet påverkas.

Hur definierar du vad AI är och inte är?
– AI går ut på att skapa en maskin som har ett intelligent beteende. För 40-50 år sedan handlade AI mycket om att efterlikna mänsklig intelligens, men idag är det inte så relevant. Nu försöker man lösa alla möjliga problem med AI, inte bara de som människor typiskt är vana vid att lösa.

– Maskiner klarar ofta mer än vi. Ett enkelt exempel är förbränningscyklerna i en bensinmotor – insugning av luft, insprutning av bränsle, sen kompression och en antändning vid precis rätt tidpunkt. Det ska ske hundra gånger per sekund, för flera cylindrar. En människa klarar inte att göra så snabba beräkningar och är inte intresserad av att göra dem, så det är irrelevant att jämföra människa med maskin.

– Det är samma sak med autonoma (självkörande) fordon. De kan ta in en massa information som människor inte klarar. De kan exempelvis använda radar och se i mörker. Ett autonomt fordon kan även samverka med intelligent infrastruktur, det kan kommunicera med trafikljus och sensorer som är utplacerade i miljön.

Självkörande bilar

Självkörande bilar finns till viss del redan i dag, men utvecklingen kommer att göra tekniken säkrare och tillgänglig för allt fler.

Kommer taxi- och lastbilschaufförers yrken att vara avskaffas?
– Inte på landsbygden, men i stor utsträckning i storstäderna. Jag tror att det blir färre jobb för förare, men även helt nya jobb. Det kan behövas trafikcontrollers som på distans kan ta över de autonoma fordonen om de sitter fast någonstans. Det behöver en människa göra.

Tror du att AI kommer att påverka arbetsmarknaden på ett negativt sätt?
– Det kommer att slå ojämnt. Vissa jobb kommer att påverkas jättemycket, vissa andra mindre. Det kommer även att skapas en massa nya jobb.

– Vinnarna är de som kan ställa om sig till nya jobb, som kan tänka sig att bli trafikcontroller i stället för taxichaufför. Det går sämre för den som inte vill läsa in sig på nya saker eller ändra sina jobbrutiner.

En del anser att AI och digitalisering kommer att påverka samhället lika mycket som ångmaskinen och industrialiseringen. Vad tror du?
– Det finns inte någon industri eller verksamhet som inte kommer att påverkas på något sätt, men det sker i olika grad och med olika hastighet.

– Rätt många yrken påverkas just nu av den flexibla tekniken i smartphones. Där finns redan AI-tillämpningar, och fler kommer. Företag vill exempelvis att chaufförer och tekniker rapporterar via mobilen.

– Traditionella yrken kan påverkas. Det kan gälla en hantverkare som tar en bild av en komponent och skickar den med mobilen. Bilden kan sedan analyseras för att underlätta utveckling av kvaliteten. Rapportering och uppföljning kommer att bli bättre. Samtidigt skapar det problem när företag kan följa upp enskilda personers arbetskvalitet mer noggrant.

– Eftersom man dokumenterar så mycket går det att mäta kvaliteten på vården eller hantverket, peka ut anställda och bestraffa eller belöna dem utifrån prestationer. Man kan också tidspressa dem mer.

Citat

Jag tror att man måste följa utvecklingen. Det är en exponentiell utveckling nu. Det kommer verkligen att påverka allt.

Vad har vi mer av AI omkring oss som vi inte tänker på?
– Ansikts- eller ögonigenkänning för att logga in i mobiltelefonen är en typisk AI-applikation. Väldigt få är medvetna om att de funktionerna finns. Ett annat exempel är rekommendationssystem och all reklamgenerering på internet som är baserad på Google-sökningar.

– Datorer hos banker eller andra offentliga inrättningar förstår mänskligt tal, även olika dialekter. Ljudklassificering är typiskt maskinlärande, som är en delmängd av artificiell intelligens.

– I dag talar man om deep learning, och medveten AI. Då kan systemet exempelvis förstå att en människa består av olika komponenter, av armar och ben och huvud. Om ett ben sticker ut under en cykel som ligger på gatan framför ett autonomt fordon så kan AI nu förstå att det troligen ligger en människa där och att bilen bör stanna.

– Det sker nu en stor deep learning-revolution.

Behövs det nya lagar och regleringar?
– Ja, hur data får användas är ännu till stor del oreglerat. Europa har sina dataskyddsregler, GDPR, men resten av världen har inget liknande och internet är globalt. Det finns regimer som vill klassificera människor och förfölja vissa delar av befolkningen.

Exempel på hur AI kommer att påverka olika akademikeryrken?
– Generellt kan man säga att uppgifter som tar liten hjärntid för att nå ett beslut kan ersättas av AI. Att skanna igenom ett dokument efter ett visst ord, till exempel. Om det tar dig mindre än en sekund att gå från information till ett beslut, då kan beslutet förmodligen automatiseras. Jag tror till exempel att mindre komplicerade juridiska arbetsuppgifter kan automatiseras.

– Jag hoppas att många yrken blir mindre administrativt tunga så att den frigjorda tiden kan användas för att möta och ta hand människor.

Jobb kommer att försvinna?
– Ny teknik har tagit bort många jobb. Växeltelefonisterna blev förmodligen inte glada till en början, men förhoppningsvis kunde de hitta arbete som de upplevde som ännu mer meningsfullt.

– Allt ligger i våra händer, allt handlar om utformningen. Jag känner mig inte så oroad när det gäller Sverige. Vi brukar ta rätt så bra diskussioner kring rationaliseringar.

Vad är du mest oroad för?
– Just nu: Autonoma vapen. Det finns robotar med människoigenkänning som är mobila och kan ha en algoritm som automatiskt tar beslut om att rikta en kulspruta och börja skjuta. Mördarrobotar.

Om du ska vara positivt visionär, vad är mest intressant?
– Jag hoppas mycket på augmented reality-tekniken, förstärkt verklighet. Exempelvis kan mekaniker eller elektriker med hjälp av AR-glasögon se att en viss komponent behöver bytas ut på ett visst sätt. Många yrken skulle kunna få beslutsstöd.

Artificiell intelligens maskininlärning

Vilken AI-utbildning driver ni på högskolan i Halmstad?
– Vi kör just nu två pilotkurser, en om maskinlärande och en om tjänstedesign baserat på AI. Vi har 15–20 deltagare i varje kurs. De flesta är ingenjörer, bland annat från Volvo.

– Vi startar också en kurs i höst i digital design, via podcast, nischad mot AI. Anställda i den branschen kommer att kunna lyssna på den när de kör bil eller är på gymmet.

– Jag tror att de flesta högskolor i Sverige kommer att ta fram anpassade utbildningar för yrkesverksamma, vi är bara i början av detta nu. Men det är också viktigt att utbilda barn och unga. De tillbringar mycket tid på internet men förstår oftast inte konsekvenserna av vad de gör.

Hur ser det ut generellt med AI-kompetens i de företag som skulle behöva det?
– Området växer snabbt. Många företag ser ett stort behov men har inte hunnit anställa. Här i Halmstad har vi till exempel en rörtillverkare som är väldigt intresserad av AI men inte har hunnit anställa folk på det området. De vill använda AI dels för att analysera försäljningsflöden, dels i “intelligenta” rör för mätningar.

Det verkar vara mycket forskning på gång om AI på universitet och högskolor?
– Ja, det har hänt jättemycket bara det senaste året. Men det behöver hända mer. Det är ett viktigt område. Sverige ligger fortfarande lite efter, även om jag tycker att vi på högskolan i Halmstad har fått väldigt mycket medel. Vi hade 14 nyrekryteringar förra året på det här området.

Varför händer så mycket inom AI just nu?
– Det är nog en mognadsfråga. Det blev jättestor skillnad efter 2008, när Iphone kom. Då såg företag att man kunde göra väldigt mycket bara med en liten mobil enhet. Röstigenkänning med Siri kom 2011.

– Det tar tid för samhället att förstå alla möjligheter och ställa om. Jag tycker ändå att världen har gjort en ganska anmärkningsvärd resa på de här tio åren.

– Vi har bara börjat. 2014 kom nya vetenskapliga genombrott inom AI. Sedan tar det lite tid innan man börjar optimera och kommersialisera en ny teknik.

– Med den senaste AI-tekniken kan man producera i stort sett vad som helst, bland annat bilder. Man har exempelvis testat att generera nya Pokemon-figurer till dataspel. I stället för att ha anställda som målar nya figurer kan man automatiskt producera hur många man vill. Det här kan överföras till i princip vad om helst. Skämt, humorserier, filmmanus, poesi …

Så vad bör var och en tänka på när det gäller AI?
– Jag tror att man måste följa utvecklingen. Det är en exponentiell utveckling nu. Det kommer verkligen att påverka allt.

– Det är det som är det roliga, att nu händer det verkligen!

0 kommentarer

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Bli prenumerant på A-liv (det är gratis!)

Missa inget nummer av A-liv och håll dig informerad genom att bli e-postprenumerant. Du anmäler dig på aea.se/aliv.

Share This